En avgiftshöjning BRF kan komma som en obehaglig överraskning i brevlådan. Men höjningar sker sällan utan anledning. Den här guiden förklarar varför föreningar höjer avgiften, hur beslutet går till juridiskt och vad det innebär för din plånbok.
Varför sker en avgiftshöjning BRF?
De vanligaste orsakerna är stigande räntekostnader, högre energipriser och ökade driftkostnader. Eftersatt underhåll som måste åtgärdas bidrar också ofta till höjningen. Det är sällan en enskild faktor – flera kostnader slår ofta till samtidigt.
En äldre välskött förening med låg belåning klarar kostnadstrycket bättre. En nyare förening med höga byggnadslån är däremot känsligare för räntesvängningar. Vill du förstå hur föreningen kan jobba proaktivt rekommenderar vi att läsa mer om sänka driftkostnaderna i föreningen.
Kapitalkostnader och belåningsgrad
Det är föreningens egna lån – inte dina privata bolån – som driver upp avgiften när räntorna stiger. Föreningen betalar ränta varje månad och den kostnaden fördelas på alla medlemmar.
En förening med 50 000 kr per kvm i lån är extremt känslig för ränteändringar. En förening på 10 000 kr per kvm märker knappt en höjning på 1 procentenhet. Vid 50 000 kr per kvm kan samma höjning innebära flera hundra kronor mer i månadsavgift.
Hög belåningsgrad är därför en av de viktigaste riskfaktorerna att kontrollera innan du köper en bostadsrätt.
Underhållsplan och fond för yttre underhåll
Varje förening är skyldig att ha en underhållsplan. Problemet uppstår när planen finns på papper men aldrig finansieras ordentligt. Eftersatt underhåll av tak, fasad eller stammar leder till en stor och akut höjning – eller en extra uttaxering.
En välfinansierad underhållsfond fungerar som en buffert. Föreningen sätter av pengar löpande och slipper chockhöja avgiften när renoveringen väl ska ske. Det är en central del av ansvarsfull förvaltning i bostadsrättsföreningen.
Hur går ett beslut om avgiftshöjning BRF till juridiskt?
Styrelsen identifierar ett ekonomiskt behov och tar fram ett underlag. Sedan fattar styrelsen beslut – vanligtvis utan att behöva kalla till stämma. Beslutet kommuniceras till medlemmarna med en varseltid på en till tre månader.
Det är viktigt att skilja på en löpande avgiftshöjning och en extra uttaxering. En avgiftshöjning innebär att månadsavgiften justeras uppåt permanent. En extra uttaxering är ett engångsbelopp för att täcka en specifik oförutsedd kostnad.
Styrelsens befogenhet och stadgarnas roll
I de flesta föreningar kan styrelsen besluta om höjning utan stämmobeslut – om stadgarna tillåter det. Läs alltid föreningens stadgar noggrant, innan köp eller när du engagerar dig i föreningen.
Styrelsen är skyldig att informera medlemmarna i god tid. Beslutet ska dokumenteras i protokoll från styrelsemötet. Du har alltid rätt att begära ut detta protokoll som medlem.
Kan du protestera mot höjningen?
Du kan begära att en extrastämma kallas för att diskutera höjningen. Om tillräckligt många medlemmar ställer sig bakom är styrelsen skyldig att kalla till möte. Där kan ni rösta om att kräva en ny ekonomisk genomgång.
I teorin kan du vända dig till hyresnämnden om höjningen saknar grund. I praktiken är det svårt att stoppa en höjning som grundar sig i faktiska kostnadsökningar. Räkna med att höjningen går igenom om föreningens ekonomi verkligen kräver det.
Vad kostar en avgiftshöjning i praktiken?
Här är vad en höjning på 5, 10 och 15 procent innebär. Exemplen baseras på en genomsnittlig avgift på 70 kr per kvm.
- 40 kvm (2 800 kr/mån): +5% = +140 kr | +10% = +280 kr | +15% = +420 kr
- 65 kvm (4 550 kr/mån): +5% = +228 kr | +10% = +455 kr | +15% = +683 kr
- 90 kvm (6 300 kr/mån): +5% = +315 kr | +10% = +630 kr | +15% = +945 kr
Som riktmärke för 2026 ligger avgifterna på: Stockholm 600–900 kr per kvm och år, Göteborg 500–750 kr och Malmö 450–700 kr. För en 65 kvm lägenhet i Stockholm innebär det 3 250–4 875 kr i månaden. Ligger avgiften högre bör du undersöka varför.
Så bedömer du höjningsrisken innan du köper
Att förstå ansvarsgränser i bostadsrätten är viktigt – men föreningens ekonomi är minst lika avgörande. Årsredovisningen är det bästa verktyget du har och den är offentlig. Be mäklaren om den redan innan visningen.
Röda flaggor: hög skuld per kvm (över 15 000–20 000 kr), underhållsfond som inte täcker planerade åtgärder, och lån med kort räntebindning som snart ska omsättas. Räntekostnader över 30–40 procent av intäkterna är också ett varningstecken.
En avgiftshöjning på 500 kr per månad kan sänka marknadsvärdet med 50 000–100 000 kr. Det beror på ränteläge och marknad, men höga avgifter väger tungt vid budgivning.
Läsa årsredovisningen för att bedöma risken
Tre nyckeltal att kontrollera: skuld per kvm (under 5 000 kr är bra, över 15 000 kr är högt), årsavgift per kvm jämfört med liknande föreningar, och räntekostnader i förhållande till totala intäkter.
Frågor att ställa mäklaren eller styrelsen: Hur stor är underhållsfonden? Finns planerade renoveringar de närmaste fem åren? När löper föreningens lån ut? Oklara svar är i sig en signal.
Vanliga frågor om avgiftshöjning BRF
Hur mycket får en bostadsrättsförening höja avgiften?
Det finns ingen lagstadgad maxgräns. Styrelsen beslutar utifrån föreningens faktiska ekonomiska behov. Höjningar på 5–20 procent förekommer men måste vara motiverade av verkliga kostnadsökningar.
Får styrelsen besluta om avgiftshöjning utan stämma?
Ja, i de flesta föreningar kan styrelsen fatta beslutet direkt om stadgarna tillåter det. Kontrollera alltid föreningens egna stadgar för att veta vad som gäller just er.
Hur påverkar en avgiftshöjning värdet på min bostadsrätt?
En höjning minskar köparens betalningsförmåga och pressar ned priset. Det gäller särskilt om avgiften redan ligger högt jämfört med liknande objekt i området.
Hur räknar jag ut vad höjningen kostar per månad?
Multiplicera din nuvarande avgift med höjningsprocenten. Betalar du 4 000 kr och höjningen är 10 procent blir det 400 kr mer per månad – alltså 4 800 kr extra per år.